Efter två och en halv dagars ledighet så börjar livet återvända... Helt otroligt att det ska krävas drygt två dagars lodande i myskläder för att man ska känna sig normal. Började återfå lite energi vid lunchtid och bestämde mig för att åka en sväng till Valbo - alldeles för mig själv! En hel eftermiddag utan barn och make i släptåg - det hör inte till vanligheterna och det kändes definitivt rejält lyxigt. Efter en stunds tittande kom jag på att det jag borde utnyttja tiden till att kika på var nog skidkläder. De gamla byxorna gick sönder i slutet av förra säsongen (och nej, jag tänker INTE laga dem) och jackan som från början var röd och vit är numer röd och smutsgrå och alla försök att få det vita på jackan rent är dödfödda. Det går helt enkelt inte. Så, jag bestämde mig att för en gångs skull vara ute i god tid och slippa springa runt i ren desperation en fredag kväll när första skidhelgen står för dörren. Nu finns ju vissa begränsningar, både utseendemässiga och ekonomiska, men till slut så hade jag i alla fall hittat både jacka och byxor som kändes helt OK. En härligt blå jacka för en gångs skull, jag som nästan alltid annars kör med rött. Men omväxling förnöjer så jag blir blå och svart i backen den här säsongen (och nästa och nästnästa....)
Senare, när jag loggar in på Facebook, så hittade jag en rolig (och lite oväntad) vänförfrågan. Mannen från Lions, som jag träffade under besöket i Terracinas Cityhall. Vi pratades vid en del på den efterföljande middagen och diskuterade lite kring förutsättningar för ett eventuellt fördjupat samarbete mellan Terracina och Sandviken. Utbyten även inom andra områden än skolans. Jag fick hans visitkort, men det har inte blivit av att ta kontakt. Hade knappt tryckt på "bekräfta vänförfrågan" förrän det dyker upp ett "Ciao" på skärmen. Något överraskad av den snabba responsen, skriver jag ett "Ciao" tillbaka. Han ursäktar sin engelska och jag skriver tillbaka att jag förstår lite italienska, men tyvärr varken pratar eller skriver, så vi enas om en tvåspråkig chatt. Han skriver på italienska och jag svarar på engelska och det fungerar förvånansvärt bra - trodde inte att jag skulle förstå så pass bra faktiskt. (Klipper in ett par av inläggen på Google translate för att försäkra mig om att jag inte har missförsått, men det är allt). Vad kontakten leder till vet jag inte idag, men vi har "sonderat terängen" lite grann i alla fall och tittat på lite olika möjligheter... Kanske dags att ta tag i den där MP3-kursen i italienska som jag har haft på Ipoden i över ett år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar