Hemma från Terracina...

Kom hem från Terracina i tisdags kväll och känner mig fortfarande både tom och slut samtidigt som huvudet är fullt av upplevelser, intryck och samarbetsidéer. De här projektmötena tar verkligen på krafterna samtdigt som de är så otroligt roliga. Efter snart ett år med projektet och 4 veckolånga möten senare så har vi lärare lärt känna varandra ordentligt och det är först nu som olika samarbetsidéer börjar ta fart. Blir så himla glad när jag tänker på vilka möjligheter ett sådant här projekt skapar och vad det har fått för konsekvenser hittills. Bara det att så många personer, både lärare och elever, har blivit mycket bättre på att kommunicera på engelska. Människor som knappt sa ett ord för ett år sedan, deltar utan problem i projektdiskussioner, pratar och skämtar obehindrat på middagar. Blir stolt när jag ser mina elever presentera affärsplaner och prata om jobb och finanskris nästan helt obehindrat på engelska, inför ett 50-tal personer och blir glad över att kunna ha daglig kontakt via Facebook och Skype med ett antal härliga, engagerade människor även fast det skiljer 1000-tals mil mellan oss.

Att så många får chans att lära känna människor som lever sina liv i andra länder och se och uppleva att mycket är väldigt lika samtigt som mycket också är olika. Att få uppleva att världen så påtagligt krymper och inse att vänskap och relationer inte har några gränser. Det är en sådan härlig känsla att få vara med om allt detta och känna att jag så påtagligt, via projektet, bidrar till kontakter, utveckling och samarbeten inom så många områden. Under projektmötet i Terracina blev det helt plötsligt väldigt tydligt varför EU satsar pengar på denna typ av internationella projekt!

Nedan ett axplock av alla bilder från Italien - men dessa får symbolisera möten, samarbete och glädje!