Har tillbringat hela dagen i en konferenslokal på Folkets Hus och heldag med Kommunstyrelsen (mer om det på min polistiska blogg http://fpsandviken-helena.blogspot.com/ )
Blev en bra dag - bra möte, men framför allt riktigt roligt att komma hem. För under mina snart 20 år med barn, så kan jag lätt räkna de gångerna på mina fem fingrar då något av barnen på eget initiativ har passat på att städa (?!) tills man kommer hem. (Har väl snarare varit frågan om motsatsen...) Men (kors i taket) det var precis vad som hände idag - yngste sonen hade inte barat fixat snyggt i kök och vardagsrum utan dessutom passat på att röja i skafferiet... Vilka initiativ - är faktiskt imponerad! Att mina halvfulla paket med lyx-knäcke (supergott till franska ostar) i bara farten hade fått följa med ner i soporna kan man faktiskt ha överseende med i en sådan situation. Kan ju hoppas litegrann på att det kanske händer igen.... Är glad över att jag kom ihåg att passera förbi leksaksaffären på vägen hem och köpa den önskade, specialdesignade spargrisen - med ordet Månadspeng skrivet på ryggen till sonen. Vi hade pratat om det igår, så han blev nog lite överraskad att jag kom ihåg det.
Maken blev minst lika glad som jag för initiativet och utlovade snabbt lite god mat. Kul när vi dessutom firar en 12-åring idag, eller 84-åring kanske man ska säga.
Har "räknat ut" Loka många gånger under de senaste 2 åren, men just nu är hon faktiskt ovanligt pigg just nu - till och med "artrosen" i ryggslutet verkar vara bättre, konstigt nog. Kanske beror på att hon med ålderns rätt blivit jättesocial och ogärna är någon annanstans än där vi är, vilket innebär en hel del spring i trappen för den stackars hunden. Är vi ensamma hemma hon och jag får jag inte ens gå ner och duscha längre utan att hon står utanför och vill in... Självklart finns tanken på det oundvikliga beslutet där, men jag är så himla tacksam för att ha fått lite tidsfrist och att hon just nu, i alla fall verkar må riktigt bra för sin ålder...
2009/10/27
2009/10/26
KF och en nätt liten lunta till landsmötet...
Idag damp handlingarna till Folkpartiets landsmöte ner i brevlådan - en liten nätt bok på ca 445 A4 med textstorlek 10p...
Insåg att det var vältajmat att de kom just idag - första dagen på höstlovsveckan... Hade de kommit nästa vecka hade jag blivit lätt stressad - nu har jag lite mer tid och det kändes riktigt roligt att "sätta tänderna" i alla förslag och motioner. Efter samtal med vår länsombudsman fick jag också reda på att jag fått Utbildnings- och kulturutskottet på min lott istället för Näringsliv som jag valt i första hand. Med tanke på alla intressanta förslag inom utbildningsområdet (inte minst det om att återföra ansvaret för skolan till staten) så kändes det riktigt bra. Är det något område som jag känner väl och onekligen är rätt insatt i så är det ju utbildningsområdet.
Så, det blev en hel del politisk läsning under dagen, hade ju dessutom KF ikväll. Stod bara 5 ärenden på ärendelistan och inga som vållat några större diskussioner inom Fp Sandviken. Men, som vanligt när det gäller KF så kan man aldrig ta ut något i förskott... Ärendet om ändringen om valdistrikten vålladen en lååång debatt (onödigt lång enligt mig). Tyvärr blev det en hel del inlägg som bottnade i missförstånd och man inte helt kände till vilka regler som gäller vid våra val. I några fall hade man nog kunnat titta lite mer noggrannt i handlingarna också. Till slut blev faktiskt ordförande lite irriterad och det är inte likt honom... Ärendet avsåg en förändring av valdistriktsindelningen och att vi minskar antalet valdistrikt i Sandviken från 23 till 17, en befogad ändring föranledd av vallagens regler och några områden har slagits ihop etc. Det debatten istället kom att handla om var om det är odemokratiskt att det som en följd av förändringen ev. inte kommer att finnas en ordinarie vallokal i ett antal mindre ytterområden. I Fp yrkade vi rätt tidigt bifall till förslaget då vi anser att alla ändå har bra möjligheter att rösta genom t ex förtidsröstning (i närliggande lokaler), ombudsröstning etc. Vi har heller inte reagerat mot förslaget i KS. Efter en lång paus där S + C pratade igenom ärendet igen, så kunde vi till slut komma till punkt och gå vidare - och det blev till slut ett bifall.
Tur att jag hade laddat med en mysig fika med sonen på Aldos tidigare på eftermiddagen :-)
Insåg att det var vältajmat att de kom just idag - första dagen på höstlovsveckan... Hade de kommit nästa vecka hade jag blivit lätt stressad - nu har jag lite mer tid och det kändes riktigt roligt att "sätta tänderna" i alla förslag och motioner. Efter samtal med vår länsombudsman fick jag också reda på att jag fått Utbildnings- och kulturutskottet på min lott istället för Näringsliv som jag valt i första hand. Med tanke på alla intressanta förslag inom utbildningsområdet (inte minst det om att återföra ansvaret för skolan till staten) så kändes det riktigt bra. Är det något område som jag känner väl och onekligen är rätt insatt i så är det ju utbildningsområdet.
Så, det blev en hel del politisk läsning under dagen, hade ju dessutom KF ikväll. Stod bara 5 ärenden på ärendelistan och inga som vållat några större diskussioner inom Fp Sandviken. Men, som vanligt när det gäller KF så kan man aldrig ta ut något i förskott... Ärendet om ändringen om valdistrikten vålladen en lååång debatt (onödigt lång enligt mig). Tyvärr blev det en hel del inlägg som bottnade i missförstånd och man inte helt kände till vilka regler som gäller vid våra val. I några fall hade man nog kunnat titta lite mer noggrannt i handlingarna också. Till slut blev faktiskt ordförande lite irriterad och det är inte likt honom... Ärendet avsåg en förändring av valdistriktsindelningen och att vi minskar antalet valdistrikt i Sandviken från 23 till 17, en befogad ändring föranledd av vallagens regler och några områden har slagits ihop etc. Det debatten istället kom att handla om var om det är odemokratiskt att det som en följd av förändringen ev. inte kommer att finnas en ordinarie vallokal i ett antal mindre ytterområden. I Fp yrkade vi rätt tidigt bifall till förslaget då vi anser att alla ändå har bra möjligheter att rösta genom t ex förtidsröstning (i närliggande lokaler), ombudsröstning etc. Vi har heller inte reagerat mot förslaget i KS. Efter en lång paus där S + C pratade igenom ärendet igen, så kunde vi till slut komma till punkt och gå vidare - och det blev till slut ett bifall.
Tur att jag hade laddat med en mysig fika med sonen på Aldos tidigare på eftermiddagen :-)
2009/10/25
Nya skidkläder och chatt på italienska....
Efter två och en halv dagars ledighet så börjar livet återvända... Helt otroligt att det ska krävas drygt två dagars lodande i myskläder för att man ska känna sig normal. Började återfå lite energi vid lunchtid och bestämde mig för att åka en sväng till Valbo - alldeles för mig själv! En hel eftermiddag utan barn och make i släptåg - det hör inte till vanligheterna och det kändes definitivt rejält lyxigt. Efter en stunds tittande kom jag på att det jag borde utnyttja tiden till att kika på var nog skidkläder. De gamla byxorna gick sönder i slutet av förra säsongen (och nej, jag tänker INTE laga dem) och jackan som från början var röd och vit är numer röd och smutsgrå och alla försök att få det vita på jackan rent är dödfödda. Det går helt enkelt inte. Så, jag bestämde mig att för en gångs skull vara ute i god tid och slippa springa runt i ren desperation en fredag kväll när första skidhelgen står för dörren. Nu finns ju vissa begränsningar, både utseendemässiga och ekonomiska, men till slut så hade jag i alla fall hittat både jacka och byxor som kändes helt OK. En härligt blå jacka för en gångs skull, jag som nästan alltid annars kör med rött. Men omväxling förnöjer så jag blir blå och svart i backen den här säsongen (och nästa och nästnästa....)
Senare, när jag loggar in på Facebook, så hittade jag en rolig (och lite oväntad) vänförfrågan. Mannen från Lions, som jag träffade under besöket i Terracinas Cityhall. Vi pratades vid en del på den efterföljande middagen och diskuterade lite kring förutsättningar för ett eventuellt fördjupat samarbete mellan Terracina och Sandviken. Utbyten även inom andra områden än skolans. Jag fick hans visitkort, men det har inte blivit av att ta kontakt. Hade knappt tryckt på "bekräfta vänförfrågan" förrän det dyker upp ett "Ciao" på skärmen. Något överraskad av den snabba responsen, skriver jag ett "Ciao" tillbaka. Han ursäktar sin engelska och jag skriver tillbaka att jag förstår lite italienska, men tyvärr varken pratar eller skriver, så vi enas om en tvåspråkig chatt. Han skriver på italienska och jag svarar på engelska och det fungerar förvånansvärt bra - trodde inte att jag skulle förstå så pass bra faktiskt. (Klipper in ett par av inläggen på Google translate för att försäkra mig om att jag inte har missförsått, men det är allt). Vad kontakten leder till vet jag inte idag, men vi har "sonderat terängen" lite grann i alla fall och tittat på lite olika möjligheter... Kanske dags att ta tag i den där MP3-kursen i italienska som jag har haft på Ipoden i över ett år...
Senare, när jag loggar in på Facebook, så hittade jag en rolig (och lite oväntad) vänförfrågan. Mannen från Lions, som jag träffade under besöket i Terracinas Cityhall. Vi pratades vid en del på den efterföljande middagen och diskuterade lite kring förutsättningar för ett eventuellt fördjupat samarbete mellan Terracina och Sandviken. Utbyten även inom andra områden än skolans. Jag fick hans visitkort, men det har inte blivit av att ta kontakt. Hade knappt tryckt på "bekräfta vänförfrågan" förrän det dyker upp ett "Ciao" på skärmen. Något överraskad av den snabba responsen, skriver jag ett "Ciao" tillbaka. Han ursäktar sin engelska och jag skriver tillbaka att jag förstår lite italienska, men tyvärr varken pratar eller skriver, så vi enas om en tvåspråkig chatt. Han skriver på italienska och jag svarar på engelska och det fungerar förvånansvärt bra - trodde inte att jag skulle förstå så pass bra faktiskt. (Klipper in ett par av inläggen på Google translate för att försäkra mig om att jag inte har missförsått, men det är allt). Vad kontakten leder till vet jag inte idag, men vi har "sonderat terängen" lite grann i alla fall och tittat på lite olika möjligheter... Kanske dags att ta tag i den där MP3-kursen i italienska som jag har haft på Ipoden i över ett år...
2009/10/24
Lazy saturday...
Typisk - gud-vad-det-är-skönt-att-det-är-lördag-jag-orkar-inte-göra-någonting-dag...
Älskar lördagar och speciellt lördagar då jag absolut inte har någonting inplanerat alls. Det är något särskilt med att titta i kalendern och inse att dagen är helt blank. Inte en enda anteckning om saker som kommer att hända, inte en enda tid att passa. Jag måste s a s inte göra någonting alls - utan bara vara. Bara det att kunna dricka morgonkaffe i flera timmar och läsa alla delarna i båda morgontidningarna (hinner knappt läsa rubrikerna i den lokala blaskan normalt sett - tur att man kan kolla på internet senare på dagen...). Känns så otroligt lyxigt...
Samtidigt kan man ju fundera över hur bra det är när jag under denna lyxiga, lediga lördag, börjar skriva lappar om alla saker som måste inhandlas och åtgärdas under den kommande höstlovsveckan som för min del faktiskt kommer att bestå av hela 5 lediga dagar (inkl. helgen). Blir smått desperat när jag läser igenom lapparna och får känslan av att det absolut inte har hänt någonting i huset sedan sommarsemestern.... Har det verkligen inte funnits någon tid what so ever sedan semestern att inhandla diverse speciella glödlampor och battrerier?????? Var har jag varit de senaste 2 månaderna?????
Blev hur som helst ett kort och effektivt Valbo-besök under eftermiddagen för att åtgärda de flesta punkterna på måste-lapparna. Lite smått irriterande bara att alla special-glödlampor inte fanns i lager...
Älskar lördagar och speciellt lördagar då jag absolut inte har någonting inplanerat alls. Det är något särskilt med att titta i kalendern och inse att dagen är helt blank. Inte en enda anteckning om saker som kommer att hända, inte en enda tid att passa. Jag måste s a s inte göra någonting alls - utan bara vara. Bara det att kunna dricka morgonkaffe i flera timmar och läsa alla delarna i båda morgontidningarna (hinner knappt läsa rubrikerna i den lokala blaskan normalt sett - tur att man kan kolla på internet senare på dagen...). Känns så otroligt lyxigt...
Samtidigt kan man ju fundera över hur bra det är när jag under denna lyxiga, lediga lördag, börjar skriva lappar om alla saker som måste inhandlas och åtgärdas under den kommande höstlovsveckan som för min del faktiskt kommer att bestå av hela 5 lediga dagar (inkl. helgen). Blir smått desperat när jag läser igenom lapparna och får känslan av att det absolut inte har hänt någonting i huset sedan sommarsemestern.... Har det verkligen inte funnits någon tid what so ever sedan semestern att inhandla diverse speciella glödlampor och battrerier?????? Var har jag varit de senaste 2 månaderna?????
Blev hur som helst ett kort och effektivt Valbo-besök under eftermiddagen för att åtgärda de flesta punkterna på måste-lapparna. Lite smått irriterande bara att alla special-glödlampor inte fanns i lager...
2009/10/18
Bandy och Fado...
Bandy och Fado, två så helt olika företeelser, får på något sammanfatta den här dagen.
Börjar med bandyn, eftersom jag faktiskt lyckades med konststycket att ta mig upp kl. 08.00 denna kalla och gråa söndagsmorgon för att cykla ner till Arenan och gå på bandy igen (?!). Kvartsfinal mellan SAIK och Hammarby kl. 09.00 på morgonen. Måste medge att det är yngste sonen som driver på....
Det är inte samma sak med bandyn längre, skriver en gammal elev på Facebook. Det ska vara frusna tår och röd näsa, fortsätter hon och avslutar med att inomhusbandy är kalkon. Hon får mothugg i kommentarerna av en av SAIK-spelarna som föredrar bra isförhållanden framför regn och rusk och jag håller med honom. Tycker inte alls att det är kalkon - det är kanon att gå på bandy på vår nya arena. Visst, det kanske var en mer "lyxig" än charmig upplevelse, men för mig som inte är uppvuxen med bandyn, och under mina 20 år i Sandviken bara har gått på några enstaka matcher per år, så passade det här konceptet perfekt. Jag såg bra, jag frös inte, jag kunde se målen i repris på storbildsskärmen och jag kunde dessutom få en cappucino i pausen om jag ville. Kan nu alla gamla hängivna bandyfans acceptera nyordningen och dessutom några nya fans komma till, så blir det här bra. Finns massor av möjligheter!
På eftermiddagen fick jag äntligen tid att kura ihop mig i soffan och hänge mig åt min Ipod och de två nya Fado-skivor som jag fick i present av mina portugisiska kollegor, Camanés, Sempre de mim och Katia Guerreiros Fado. Efter att ha lärt känna Fadosångerskan Marizas musik under det senaste halvåret, så var det med spänd förväntan som jag tog mig an musiken. Lyssnade mest på skivan med Camané, gillade hans röst mest på något vis. Dessutom så var det underbart gitarrspel på några av styckena - framför allt Ciùmes da Saudade. Är så häftigt att lära känna en helt ny musikstil, från ett annat land. Satt med texterna framför mig, både den portugisiska och den engelska översättningen, och bara njöt. Så härligt med nya musikaliska upplevelser!
Börjar med bandyn, eftersom jag faktiskt lyckades med konststycket att ta mig upp kl. 08.00 denna kalla och gråa söndagsmorgon för att cykla ner till Arenan och gå på bandy igen (?!). Kvartsfinal mellan SAIK och Hammarby kl. 09.00 på morgonen. Måste medge att det är yngste sonen som driver på....
Det är inte samma sak med bandyn längre, skriver en gammal elev på Facebook. Det ska vara frusna tår och röd näsa, fortsätter hon och avslutar med att inomhusbandy är kalkon. Hon får mothugg i kommentarerna av en av SAIK-spelarna som föredrar bra isförhållanden framför regn och rusk och jag håller med honom. Tycker inte alls att det är kalkon - det är kanon att gå på bandy på vår nya arena. Visst, det kanske var en mer "lyxig" än charmig upplevelse, men för mig som inte är uppvuxen med bandyn, och under mina 20 år i Sandviken bara har gått på några enstaka matcher per år, så passade det här konceptet perfekt. Jag såg bra, jag frös inte, jag kunde se målen i repris på storbildsskärmen och jag kunde dessutom få en cappucino i pausen om jag ville. Kan nu alla gamla hängivna bandyfans acceptera nyordningen och dessutom några nya fans komma till, så blir det här bra. Finns massor av möjligheter!
På eftermiddagen fick jag äntligen tid att kura ihop mig i soffan och hänge mig åt min Ipod och de två nya Fado-skivor som jag fick i present av mina portugisiska kollegor, Camanés, Sempre de mim och Katia Guerreiros Fado. Efter att ha lärt känna Fadosångerskan Marizas musik under det senaste halvåret, så var det med spänd förväntan som jag tog mig an musiken. Lyssnade mest på skivan med Camané, gillade hans röst mest på något vis. Dessutom så var det underbart gitarrspel på några av styckena - framför allt Ciùmes da Saudade. Är så häftigt att lära känna en helt ny musikstil, från ett annat land. Satt med texterna framför mig, både den portugisiska och den engelska översättningen, och bara njöt. Så härligt med nya musikaliska upplevelser!
2009/10/16
Värmande FB-kommentar....
"Best teachers in the world! Thanks for creating the Comenius programme with our countries!"
Ja, så blev jag helt plötsligt mycket gladare :-) Thanks to you Arthur!
Har inte varit på något vidare humör under kvällen, rejält trött som jag är... Har varit en lång fredag som började med samtal kl 07.30 om situationen i yngste sonens klass. Sedan ett antal
lektioner som visserligen förlöpte utan problem, Rotarylunch, en massa "småproblem" som behövde åtgärdas, några telefonsamtal som behövde ringas och en massa mejl som behövde besvaras...
Känns rätt hopplöst ibland att hinna med allt som man vill hinna med, både hemma, på jobbet och för egen del och ikväll var en kväll när jag mest kände att jag prioriterar fel hela tiden...
Att då få syn på en sådan kommentar som Arthurs, under ett foto på lärargruppen, utlagt på Facebook av en av de italienska eleverna, värmer rejält....
Har varit en av dem som verkligen slitit med det här projektet och då blir man så himla glad när man inser att det faktiskt har gjort skillnad, att det har betytt något! Dessutom är just Arthur från Portugal en av de killar jag kommer att minnas från det här projektet. Han var otroligt engagerad under mötet i Fafe och jag blev uppriktigt glad att se honom i Terracina, där han återigen "gav allt".
Ja, så blev jag helt plötsligt mycket gladare :-) Thanks to you Arthur!
Har inte varit på något vidare humör under kvällen, rejält trött som jag är... Har varit en lång fredag som började med samtal kl 07.30 om situationen i yngste sonens klass. Sedan ett antal
lektioner som visserligen förlöpte utan problem, Rotarylunch, en massa "småproblem" som behövde åtgärdas, några telefonsamtal som behövde ringas och en massa mejl som behövde besvaras...
Känns rätt hopplöst ibland att hinna med allt som man vill hinna med, både hemma, på jobbet och för egen del och ikväll var en kväll när jag mest kände att jag prioriterar fel hela tiden...
Att då få syn på en sådan kommentar som Arthurs, under ett foto på lärargruppen, utlagt på Facebook av en av de italienska eleverna, värmer rejält....
Har varit en av dem som verkligen slitit med det här projektet och då blir man så himla glad när man inser att det faktiskt har gjort skillnad, att det har betytt något! Dessutom är just Arthur från Portugal en av de killar jag kommer att minnas från det här projektet. Han var otroligt engagerad under mötet i Fafe och jag blev uppriktigt glad att se honom i Terracina, där han återigen "gav allt".
2009/10/14
Hemma från Terracina...
Kom hem från Terracina i tisdags kväll och känner mig fortfarande både tom och slut samtidigt som huvudet är fullt av upplevelser, intryck och samarbetsidéer. De här projektmötena tar verkligen på krafterna samtdigt som de är så otroligt roliga. Efter snart ett år med projektet och 4 veckolånga möten senare så har vi lärare lärt känna varandra ordentligt och det är först nu som olika samarbetsidéer börjar ta fart. Blir så himla glad när jag tänker på vilka möjligheter ett sådant här projekt skapar och vad det har fått för konsekvenser hittills. Bara det att så många personer, både lärare och elever, har blivit mycket bättre på att kommunicera på engelska. Människor som knappt sa ett ord för ett år sedan, deltar utan problem i projektdiskussioner, pratar och skämtar obehindrat på middagar. Blir stolt när jag ser mina elever presentera affärsplaner och prata om jobb och finanskris nästan helt obehindrat på engelska, inför ett 50-tal personer och blir glad över att kunna ha daglig kontakt via Facebook och Skype med ett antal härliga, engagerade människor även fast det skiljer 1000-tals mil mellan oss.
Att så många får chans att lära känna människor som lever sina liv i andra länder och se och uppleva att mycket är väldigt lika samtigt som mycket också är olika. Att få uppleva att världen så påtagligt krymper och inse att vänskap och relationer inte har några gränser. Det är en sådan härlig känsla att få vara med om allt detta och känna att jag så påtagligt, via projektet, bidrar till kontakter, utveckling och samarbeten inom så många områden. Under projektmötet i Terracina blev det helt plötsligt väldigt tydligt varför EU satsar pengar på denna typ av internationella projekt!
Nedan ett axplock av alla bilder från Italien - men dessa får symbolisera möten, samarbete och glädje!
2009/10/03
Riksdagslistan...
Fick precis reda på att jag föreslås som 6:e namn på FP:s riksdagslista för Gävleborg. Kul! Visste inte alls hur det skulle gå eftersom det är första gången som jag ställer upp. Ska bli roligt att få vara med i valkampanjandet från början!
2009/10/01
Att checka in på Ryan Air...
Kollegan och jag har checkat in 15 personer på Ryan Air idag. På tisdag är det dags att flyga till Italien för det tredje Comeniusmötet. Har egentligen inget emot alla dessa nya tjänster som jag numer måste göra själv på datorn. Har t ex gjort praktiskt taget samtliga mina bankärenden själv under de sista åren, bokar gladeligen tåg-, flyg- och konsertbiljetter på nätet och har heller inga problem med att deklarera eller anmäla sjuka barn via internet. Men, på något sätt känns det lite skrämmande att checka in 15 personer på två flygresor där absolut inte en enda siffra får bli fel. En enda liten felskrivning och det skapar massor av problem...
Hade blivit rekommenderad att samla in passkopior på samtliga resenärer och sedan vara två vid själva incheckningen. En som läser och en som stansar. Så jag och kollegan hade satt av en dryg timme till detta under eftermiddagen, stängde in oss i ett grupprum och satte igång.
Lugnt och metodiskt arbetade vi oss igenom resenär för resenär och fyllde i nationalitet, födelsenummer, passnummer och passets utgångsdatum. När samtliga 15 personer var registrerade kollade vi samtliga uppgifter ännu en gång för att vara på den säkra sidan och därefter tryckte vi på Checkin. Det var då, som lagen om allts jävlighet uppenbarade sig. Det förväntade meddelandet - du kan nu skriva ut ditt digitala boardingkort - uteblev och istället så stod det helt enkelt ERROR på skärmen. Små hemska röda bokstäver med ett litet undermeddelande - your time has expired...
Det är tydligen inte meningen att man ska checka in en liten nätt grupp på 15 personer, speciellt inte om man vill vara överordentlig och kolla varenda liten siffra.
Efter ett mindre utbrott hos kollegan så lyckades vi dock samla ihop oss och börja om från början. Denna gång valde vi dock att checka in 3-4 personer åt gången, för att säkerställa att vi inte skulle behöva börja om ytterligare en gång...
Italy here we come!
Hade blivit rekommenderad att samla in passkopior på samtliga resenärer och sedan vara två vid själva incheckningen. En som läser och en som stansar. Så jag och kollegan hade satt av en dryg timme till detta under eftermiddagen, stängde in oss i ett grupprum och satte igång.
Lugnt och metodiskt arbetade vi oss igenom resenär för resenär och fyllde i nationalitet, födelsenummer, passnummer och passets utgångsdatum. När samtliga 15 personer var registrerade kollade vi samtliga uppgifter ännu en gång för att vara på den säkra sidan och därefter tryckte vi på Checkin. Det var då, som lagen om allts jävlighet uppenbarade sig. Det förväntade meddelandet - du kan nu skriva ut ditt digitala boardingkort - uteblev och istället så stod det helt enkelt ERROR på skärmen. Små hemska röda bokstäver med ett litet undermeddelande - your time has expired...
Det är tydligen inte meningen att man ska checka in en liten nätt grupp på 15 personer, speciellt inte om man vill vara överordentlig och kolla varenda liten siffra.
Efter ett mindre utbrott hos kollegan så lyckades vi dock samla ihop oss och börja om från början. Denna gång valde vi dock att checka in 3-4 personer åt gången, för att säkerställa att vi inte skulle behöva börja om ytterligare en gång...
Italy here we come!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)