Har varit på en två dagars konferens om EWB (Enterprise without borders) i Göteborg. EWB är ett för Sverige nytt koncept inom Ung Företagsamhet och syftar till att ge UF-eleverna möjlighet till samarbete och handel över gränserna. Ett efterfrågat och riktigt intressant koncept och jag måste säga att jag är rejält taggad efter de här två dagarna. Ett flertal nya (och nygamla) kontakter och Facebookvänner blev det, men roligast var nog att återknyta kontakten med en gammal kollega från Tyresö Gymnasium.
Kollegan kände igen min röst redan på 2:ans spårvagn på väg till hotellet och haffade mig när vi hade klivit av. En kopp kaffe och 10 minuter senare kändes det som om vi känt varandra i åratal.. Vi började samtidigt på TG hösten 1996, umgicks lite grann eftersom vi båda var nya och för tillfället bodde ensamma i Stockholm, men tappade sedan kontakten när jag slutade redan efter en termin. Kollegan stannade ett par år till, men flyttade sedan till Kalmar.
Eftersom det hänt ett antal saker i både hennes och mitt liv sedan december 1996, så blev det mycket prat under lunch- och fikaraster, och en hel massa skratt! Tänk vad knepigt det kan bli egentligen. Vi åkte båda ensamma till konferensen och kände egentligen inga av de andra, även om ett och annat ansikte var lite bekant från andra lärar/ekonomi/UF-konferenser. Ingen av oss hade heller direkt behov av att skaffa nya projektkontakter, vilket var fallet för flera av de andra deltagarna, så vi hade gott om tid att prata med varandra. Vi upptäckte att vi delade många liknande erfarenheter både jobbmässigt och privat, hade ungefär samma typ av jobbfunktion på ungefär samma typ av kommunal gymnasieskola, i ungefär samma typ av stad (ja, Kalmar är lite större...). Riktigt kul var det allafall att återknyta kontakten och bli uppdaterad om allt som hänt under de 13 år som vi inte setts något. Hoppas nu att vi kan hålla kontakten via nätet en del! Varför fanns inte Facebook för 13 år sedan????
Kollegan kände igen min röst redan på 2:ans spårvagn på väg till hotellet och haffade mig när vi hade klivit av. En kopp kaffe och 10 minuter senare kändes det som om vi känt varandra i åratal.. Vi började samtidigt på TG hösten 1996, umgicks lite grann eftersom vi båda var nya och för tillfället bodde ensamma i Stockholm, men tappade sedan kontakten när jag slutade redan efter en termin. Kollegan stannade ett par år till, men flyttade sedan till Kalmar.
Eftersom det hänt ett antal saker i både hennes och mitt liv sedan december 1996, så blev det mycket prat under lunch- och fikaraster, och en hel massa skratt! Tänk vad knepigt det kan bli egentligen. Vi åkte båda ensamma till konferensen och kände egentligen inga av de andra, även om ett och annat ansikte var lite bekant från andra lärar/ekonomi/UF-konferenser. Ingen av oss hade heller direkt behov av att skaffa nya projektkontakter, vilket var fallet för flera av de andra deltagarna, så vi hade gott om tid att prata med varandra. Vi upptäckte att vi delade många liknande erfarenheter både jobbmässigt och privat, hade ungefär samma typ av jobbfunktion på ungefär samma typ av kommunal gymnasieskola, i ungefär samma typ av stad (ja, Kalmar är lite större...). Riktigt kul var det allafall att återknyta kontakten och bli uppdaterad om allt som hänt under de 13 år som vi inte setts något. Hoppas nu att vi kan hålla kontakten via nätet en del! Varför fanns inte Facebook för 13 år sedan????
Spontanteatergruppen Gbgimpro bjöd utan tvekan på mest skratt under konferensen. Otroligt skickliga och riktigt roliga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar