2011/04/14

Från #Merkateder till #Skollyftet...

Det har nu gått ungefär en månad sedan debatten under #Merkateder tog ordentlig fart som en reaktion på den debattartikel Jan Björklund skrev på DN Debatt där han "uppmanade lärarna att åter ta plats i katedern".

Från att först ha fyllts med inlägg med reaktioner på ordet kateder, så har debatten successivt nyanserats till att vara en kreativ diskussion kring om dagens lärarroll, lärande i olika former, politikens och proffessionens olika uppgifter och hur vi når bäst resultat i svensk skola.

Just denna vidgade och nyanserade debatt kring svensk skola och uppdraget tycket jag är viktig. Det finns onekligen både en vilja och ett behov både hos oss lärare och andra som brinner för skolan, att diskutera de här sakerna och för mig har det varit en otroligt rolig, intressant och stimulerande månad på flera sätt. Sen tycker vi och tänker inte alltid lika kring detta, men det är ju också det som berikar debatten. Jag är tacksam för alla nya bekantskaper på Twitter som jag fått och för alla länkar till intressanta blogginlägg och artiklar.

Jag tror fortfarande att ett varierat arbetssätt som utgår från mål, behov, ämne och situation är bra på flera sätt, men tillsammans kan vi utveckla detta och lära oss av varandra. Ett sätt är diskussionen på Twitter, Facebook och bloggar.

I lördags, när jag satt på tåget mellan Stockholm och Sandviken - inspirerad över 2 positiva dagar om framtidens skola, viktiga kompetenser och ett ökat samarbete mellan skola och näringsliv - tog twitterdebatten en ny vändning i sambandet med lanserandet av Aftonbladets livegranskning - Skolraset (nu Världens Bästa Skola - #skolgranskning).

Jag tycker granskning av skolan självklart är viktig och den har sin plats, men vi var många som reagerade på den negativa bild av skolan som man ville slå an, inte minst genom valet av namnet Skolraset. För att vända en utveckling med försämrade kunskapsresultat, allt färre sökande till lärarutbildningen, minskad status för läraryrket m.m. m.m. krävs många saker men jag tror också att vi behöver börja prata positivt om skolan. Visa på det som är bra, lyfta fram goda och lyckade exempel och återigen lära av varandra. Därför är Skollyftet viktigt för mig både som Twittertagg, blogg och Facebooksida.

Att diskutera skolan, reflektera över elevernas lärande och över sin egen roll som lärare är nyttigt och roligt, men inte alltid lätt på 140 tecken. Och inte blir det lättare när över 20% av inlägget går åt till 3-4 olika taggar. Jag tackar för tiden på #Merkateder och föreslår att vi fortsätter den här viktiga diskussionen, lär av varandra och tillsammans lyfter den svenska skolan under taggen #Skollyftet.

/Helena

2011/04/12

Tweetup #Merkateder

Landat i Farsta efter Tweetup #Merkateder.

Inspirerad och glad över en bra kväll med bra diskussioner på Lärarnas hus. Var faktiskt min första riktiga Tweetup - om jag bortser från den på skolforum i höstas...

Har lite svårt att förlåta mig själv bara att jag var så usel på att hitta dit först, jag som har kört omkring så mycket på Essingen... Borde ha använt mobilen som GPS från början och inte litat på kartminnet... Ska det verkligen vara nödvändigt att tvingas vända i Gröndal två gånger? Funderar på hur många vägtullsavgifter mitt slarv kostade mig när man kör av och på E4:an ett antal gånger. Pinsamt!

Kul att få träffa personerna bakom twitterkontona och prata ytterligare. Ska bli roligt att fortsätta arbetet med Skollyftet och spännande att se vart allt detta engagemang leder någonstans tillslut.

Tillsammans kan vi göra så mycket!


2011/04/11

Därför engagerar jag mig i #Skollyftet...

I lördags satt jag på tåget hem till Sandviken, upplyft efter 3 intensiva men mycket stimulerande dagar i Stockholm. En tågresa som blev starten på #Skollyftet. Vi behöver lyfta det positiva inom skolan och fokusera mer framåt istället för bakåt.

Under onsdagen besökte jag och mina kollegor på SMSP/Ekonomiprogrammet först riksdagen med våra 55 elever. Två av Gävleborgs folkvalda representanter i riksdagen - Elin Lundgren och Per Svedberg tog av sin tid, guidade oss runt och berättade engagerat om sitt arbete i riksdagen. På eftermiddagen deltog vi ett seminarium på Chinateatern där Charlie Söderberg föreläste för ungdomarna om privatekonomi. En rolig och fartfylld föreläsning med mycket tänkvärt innehåll.

Torsdagen tillbringade jag tillsammans med 35 andra lärare, involverade i ekonomiskt utbildning på gymnasienivå, på en konferens med Stiftelsen Företagsam, Civilekonomerna och Almega. En givande dag som handlade om vilka kompetenser företagen kommer att efterfråga i framtiden och hur skolan kan jobba för att förbereda eleverna för arbetslivet, både som anställda och egna företagare.

På fredagen så stod jag och mina kollegor i FLE:s styrelse som ansvariga för en nationell konferens på Nacka Gymnasium om Framtidens Lärande i Gy11. En inspirerande dag, med positiva diskussioner om utveckling och samarbete. (Läs mer om dagen i ett tidigare inlägg).

Att efter dessa tre, väldigt positiva dagar om arbetet i svensk skola, mötas av debatten på Twitter om Aftonbladets nya livegranskning #Skolraset gjorde mig minst sagt förvirrad. Inte igen, var min reaktion - räcker det inte med Svt:s Klass 9A?

Varför är det så mycket fokus på allt som är dåligt i svensk skola? Varför vill media så gärna sprida en bild av svensk skola som visar på misslyckanden, på lärare som inte klarar av sina jobb, på skolor som lämnar eleverna vind för våg utan att ta ansvar för deras lärande? Vi matas med bilderna av de allt sämre resultaten i PISA-rapporter och mycket av skulden faller på lärarna - det är vi som gör fel. Vi har fått allt sämre resultat i PISA-rapporterna, det är fakta. Självklart är det flera faktorer som har bidragit till detta. Enligt mig är lärarnas försämrade status, utformningen av lärarutbildningen, kommunaliseringen och bristen på resurser några. Men det är här jag skulle vilja se en förändring - istället för att peka på de som har misslyckats lyft fram de som har lyckats! Både enskilda lärare, skolor och kommuner. Visa oss positiva exempel att ta efter!

Jag är både lärare, mamma och bonusmamma till sex barn och fd fritidspolitiker för Folkpartiet.
Som mamma har jag självklart upplevt dåliga sidor av skolan under de här åren, men dessa har faktiskt främst varit kopplade till bristande resurser och organisatoriska förutsättningar. Det har inte funnits pengar till studieresor, friluftsresor, vikarier, datorer etc. och organisationen har inte förmått att skapa fungerande skolstarter och schema. De bra exemplen har nästan alltid varit kopplade till engagerade, duktiga lärare som brunnit för sitt arbete, försökt att göra det bästa för barnen utifrån tid och resurser, försökt att individualisera så gott det går, försökt att lösa alla möjliga problem som uppstått m.m. m.m. Visst det finns undantag, men de är faktiskt rätt få.

Under mina år som lärare (och även som fd förtroendevald), så har jag träffat lärare på olika stadier som brinner för språkutveckling, IT-utveckling, teknikutveckling, Unga Forskare, Ung Företagsamhet, miljöarbete, media- och journalistik, internationalisering, elever med speciella behov, nyanlända elever, idrottselever, genuspedagogik, hälsa & friskvård och mycket annat. De finns där, på min skola och på alla andra skolor runt om i vårt avlånga land. Men, vem skriver om dem? Vem lyfter fram dem och deras resultat som goda exempel? Gör skolan det? Gör media det? Ja ibland, (drar mig t e x till minnes en artikelserie i Arbetarbladet), men ofta är det organisationer utanför skolan som ser det positiva och lyfter fram dessa lärare och deras verksamhet. Organisationer som Ung Företagsamhet, Unga Forskare, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Rotary, bara för att nämna några av de som jag främst har kommit i kontakt med. Varför? Tror vi inte att detta är saker som bidrar till måluppfyllelsen i svensk skola? Är inte genuspedagogik, hälsa, entreprenörskap och kvalitet i APL viktiga hörnstenar? Varför är vi så dåliga på att framhålla det vi är bra på?

Självklart måste vi bli bättre på att följa upp verksamheten och hur vi jobbar, sätta ord på de resultat som vi ser. Kanske är det här en del av problematiken ligger - vi lärare är helt enkelt dåliga på att beskriva hur vi arbetar, varför och vilka resultat vi uppnår. Mycket av det vi gör kommer aldrig fram i några undersökningar, ibland för att det inte är prioriterade områden som enligt huvudmannen ska följas upp, ibland för att det helt enkelt är svårt att mäta resultaten.

Jag är övertygad om att oavsett om man brinner för IKT, Entreprenörskap eller Montessoripedagogik, så arbetar man inte med det om man inte verkligen tror att det är en bra väg att gå - en bra väg för att nå målen och för att man ser och har sett många positiva resultat, oavsett om dessa finns tryckta i en utvärderingsrapport eller inte.

Tack @Anna_Kaya för att du tog tag i diskussionen och skapade bloggen!

Jag hoppas att kunna bidra till #Skollyftet med goda exempel inom de områden som jag verkar inom - tillsammans så lyfter vi både skolan och debatten!

/Helena

2011/04/10

Inspirerande FLE-dag på Nacka Gymnasium...

Fredagen 8 april, så stod jag och mina kollegor i FLE:s styrelse som ansvariga för en nationell konferens om Framtidens Lärande i Gy11 på Nacka Gymnasium om Framtidens Lärande i Gy11. En konferens som samlade 100-talet lärare på Ekonomi-, Handels-& Administrations- och Hotell- & Turismprogrammet runt om i landet. Till god hjälp hade vi två klasser från Handelsprogrammets turisminriktning som gjorde ett jättebra jobb under dagen med att sköta registrering, kaffe, vägvisning m.m.

Dagen började med att en av de biträdande rekorerna på Nacka Gymnasium berättade om skolan och deras internationella arbete och delgav oss flera goda exempel på hur lärarna på Nacka Gymnasium arbetade med kvalitetsarbete m.m.

Därefter var det dags för en paneldebatt om Framtidens arbetskraft - vad krävs av skolan?

Mia Liljestrand från Svenskt Näringsliv berättade med stor entusiasm om flera entreprenörskapsrelaterade exempel som hon stött på ute på svenska skolor och om möten med kreativa, nyfikna och innovativa elever. Hon fastslog också att de flesta företagare och företag är intresserade av våra elever och att man vill hjälpa till, men man vet inte alltid hur - här måste vi hjälpas åt.

Fredrik Voltaire, från Svensk Handel och involverad i arbetet med Service College, höll ett "brandtal" om kvaliteten i APL och vikten av att handledarna ute på företagen måste får mer utbildning och att lärarna måste få mer tid till arbetet med APL-platser - både för att kunna planera praktiken och för att kunna besöka eleverna under praktiken. Jag arbetar själv mycket med praktikplatser och vet att det är tidskrävande men väldigt uppskattat hos eleverna. Ser behoven och problemen men arbetet är inte alltid prioriterat och då blir kvaliteten lidande. Tyvärr.

Mats Johansson, från Företagsam också han involverad i arbetet med Service College och Diplomerad Gymnasieekonom, pratade bl.a. om vikten att kunna dra nytta av all kompetens som finns ute på skolorna. Kompetensen finns, men vi förmår inte att organisera och dra nytta av den på rätt sätt - varför kan man undra? Han pratade också om vikten av gemensamma projekt för att få till ett bra samarbete i arbetslagen.

Helena Palmheden, Ekonomilärare på Farsta Gymnasium och en av Skolverkets experter i arbetet med Entreprenörskap i Gy11 pratade sig varm om läraryrket. "Om man tror på att människor står för förändring, så måste man ge mer resurser till lärarna, både i form av lön, tid och resurser. Lärarna har världens viktigaste jobb!".

Det var fyra engagerade paneldeltagare - som till stor del hade en samsyn på vilka kompetenser som kommer att krävas av våra elever i framtiden och som visade på att mycket positivt i form av samarbete skola/näringsliv sker, men också att vi kan göra mycket mer. Helena och Mats var också ansvariga för passet om arbetslagets betydelse när det kommer till Entreprenöriellt lärande.

Under eftermiddagen så delade deltagarna på sig för programvisa seminarum. Själv följde jag programmet för Ekonomiprogrammet där Eva Lundberg, lärare på Danderyds Gymnasium och fd skolverksexpert i arbetet med ämnet juridik i Gy11 inledde. Det blev en bra diskussion med 30-talet lärare om nya behörighetsregler, om behoven av fortbildning i juridik och om behovet av nätverkande för att diskutera innehållet i de nya juridikkurserna m.m. Här finns det mycket att jobba med framöver, ett intressant arbete både för mig och FLE.

Under dagens sista pass pratade en av medarbetarna från Ung Företagsamhet om de nya kurserna i Entreprenörskap och hur de kunde utnyttjas i undervisningen. Även här blev det en intensiv diskussion om hur vi bäst arbetar med Ung Företagsamhet på Ekonomiprogrammet i Gy11. Går det att driva Gymnasiearbetet för UF och vad krävs i så fall?

Jag är glad över att vi fick till den här dagen och glad över den stora uppslutningen (ca 100 personer). Det finns ett stort behov av att träffas, fortbilda sig, diskutera och utbyta erfarenheter och det ska bli roligt att fortsätta det arbetet inom FLE. Jag hann visserligen bara bläddra kort i utvärderingarna från dagen, men av det jag hann se så var det absolut övervägande positiva kommentarer. Nu tar vi nya tag - både med tidningen och planering av kommande fortbildningsdagar.