Dags att låta väljarna bestämma...

I TV-programmet Agenda debatterades ikväll bl.a. kravet på att följa partilinjen i riksdagen.

Cecilia Wikström (Fp), personvald riksdagsledamot i valet 2006 var kritisk till att hon blivit uppmanad att "kvitta ut sig" inför en omröstning där hon hade en avvikande uppfattning än partiet och slog fast: "Jag äger mitt mandat".

Debatten, där Björklund (Fp) och Wetterstrand (Mp) deltog, kom sedan att handla om just att vi i Sverige egentligen har partival och inte personval. Själv har jag efter en rad händelser i samband med nomineringar, både i Sandviken och övriga Sverige funderat på om det inte vore dags att låta personvalet ta över.

Tyvärr är det färre och färre som väljer att engagera sig politiskt genom att bli medlemmar i ett speciellt parti, bara detta innebär på sikt ett hot mot demokratin. Det innebär vidare att i flera fall är ett mycket begränsat antal människor som via eventuella provval och på nomineringsmöten och årsmöten bestämmer ordningen på partiets lista till Kommunfullmäktige, Riksdag och Landsting och därigenom "väljer" vilka personer som ska väljas. Möjligheten att kryssa sig förbi och bli personvald finns självklart men det är i praktiken rejält svårt att lyckas.

I Sandviken valde nyligen Mats Sundberg (M) att lämna partiet efter ett internt bråk och blir politisk vilde i KF. Sundberg har under den innevarande mandatperioden haft en hel del tunga uppdrag, men blev inför valet 2010 "nedpetad" till en 9:e plats på KF-listan. Själv har jag valt att inte kandidera till Kommunfullmäktige i årets val, också efter interna partikonflikter, som delvis hade samband med årets nomineringsprocesser. Dessa händelser är långt ifrån unika men får mig att, tillsammans med debatten i kvällens Agenda, att reflektera över om det inte är dags att göra om valsystemet och låta personvalet bli mer avgörande.

Låt väljarna få betydligt mer att säga till om när det gäller att utse vilka som ska företräda dem i Kommunfullmäktige, Landsting och Riksdag! Det skulle i alla fall ställa krav på ett större politiskt engagemang och ett större ansvar hos de lokala politikerna och en större medvetenhet hos väljarna som genom personval tvingas att ta mer tydligt ställning.

Förmodligen skulle det också skapa utrymme för en bättre bredd, mångfald och representation inom partiet där "gynnande av likasinnade", "ryggdunkningar", "tack för gammal trogen tjänst" får stå tillbaka till förmån för engagemang, tydlighet, politiskt vilja och lyhördhet gentemot väljarna. Som politiker får man förtroende för en mandatperiod åt gången och när den är slut så blir utvärderingen tydlig.