Dags att införa mer privatekonomi i skolan

DN 2007-08-28

78 procent av pensionsspararna förstår inte innehållet i sina pensionsbesked och 5 procent läser dem inte alls.



Dessutom hörde jag på TV-nyheterna i morse att väldigt många inte begriper sig på el-räkningarna heller. Fast egentligen är jag inte förvånad, det är inte lätt att vara vanlig, svensk medborgare idag. Man ska veta med vilket telefonbolag familjen ringer billigast, med vilken Internetleverantör man surfar snabbast och billigast med, vilket mobilabonnemang som är bäst för just mig, vilken el-leverantör som passar familjen och huset bäst, vilket försäkringsbolag som ha de bästa och mest prisvärda försäkringarna och dessutom kunna tolka de snåriga villkoren. Dessutom ska man helst ha tid att följa börs- och fondkurser för att kunna göra de rätta pensionsplaceringarna. Nu när klimat- och miljöfrågorna har kommit att spela en allt större roll, så måste jag också kunna avgöra hur jag reser klimatsmart, hur jag sopsorterar effektivt och vilka livsmedel som inte transporterats onödigt långt i en lastbil till just min butik. Detta samtidigt som man ska få det övriga livspusslet att gå ihop med barn, jobb, hem och fritidsaktiviteter, minst 30 minuters daglig motion inräknad. Dessutom får man skämmas om man glömmer tandtråden varje kväll... Suck, man kan bli trött för mindre...



Utifrån detta tycker jag att det är väldigt konstigt att man ännu inte infört mer och obligatorisk undervisning i privatekonomi och privatjuridik. Det borde väl vara en självklar uppgift för skolan att se till att förbereda eleverna så att de känner till de klarar av att göra alla jämförelser och val som vuxenlivet kräver av dem.



Som lärare hoppas jag att gymnasieutredarna tagit intryck av debatten och att det blir en obligatorisk kurs i privatekonomi & privatjuridik. Tills dess får jag väl försöka att dra mitt strå till stacken så gott det går och låta eleverna granska både pensionsbesked och el-räkningar i mina andra ekonomiska kurser.

Fjällvandring och god mat

Ja, så är semstern slut och vardagen är här igen. Började jobba i onsdags efter att ha varit i ledig i drygt 7 veckor. (Ja, jag vet, vi lärare har det såå bra...). Efter att ha sovit i två veckor (det regnade hela tiden) och läst böcker i hammocken på Björnö i ytterligare 2 veckor så började energin så sakteliga återkomma.

Höjdpunkten blev min 43-årsdag i slutet på juli, som jag firade med en drygt 8 km lång fjällvandring i Sälenfjällen tillsammans med maken och yngste sonen. Med nyinköpta ryggsäckar packade med fika, iförda stövlar och OK-Hammaroveraller, gav vi oss av i riktning mot Storfjällsgraven. Vädret var perfekt - inget regn och lagom varmt. När det var 1 km kvar till Storfjällsgraven tyckte sonen dock att det definitivt var dax för fika och sen ville han vända. Det blev en avstickare över högfjället istället och lite "off-pist"-vandring för att gena tillbaka mot huset.

En otroligt härlig dag! Älskar vidderna, vandringstempot och friskhetskänslan! Varför gör jag inte det här oftare?

På vägen hem upptäckte vi att det f.d fiket förvandlats till en italiensk restaurang, så det blev lyxig pasta och vin efter fjällturen. Inte helt fel! Känns som en helt OK kombination för min del - fjällvandring och god mat....