Har varit ledig i en vecka - det kallas påsklov... För mig har det dock inneburit tid att komma ikapp. Ikapp mig själv, ikapp hemma, ikapp på jobbet. Ledigheten har inneburit att jag har kunnat prioritera mina arbetsuppgifter själv. Med facit i hand har jag tvättat minst ett dussintal tvättmaskiner, grävt längst ner i tvättkorgarna och hittar otvättade juldukar och annat kul. Jag har suttit timtal och jobbat med skolans hemsidor - har nyligen "knäckt koden" till programmet och just nu är det bara så roligt och så lätt... Dessutom finns det såååå mycket att göra eftersom ingenting är gjort och med den ökade konkurrensen från friskolorna är hemsidorna viktga! Jag har också gjort några sista tappra försök att få till vettiga programpunkter till Estlandsresan om drygt en vecka. Men trots ett antal mejl och telefonsamtal så är fortfarande inget klart. Tanken var också att det skulle vara roligt att få lite mer tid med barnen, fast det har inte varit så lätt. 8-åringen har varit superlycklig över att slippa fritids en hel vecka och har spenderat i princip all vaken tid på kompisens tomt. 15-åringarna har sovit till 12 och sen har jag knappt sett dem. Vi käkade dock gemensam lunch på Mc Donalds en dag.
Idag är det söndag och jag inser att jag kanske inte helt har gjort rätt prioriteringar. Kvar ligger en trave med orättade prov i olika färgglada mappar och väntar på mig. Förstår inte varför de alltid får vänta så länge?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar